Andreas Mattsson

Journalist, lecturer and researcher. With a genuine interest in people, stories and content.

Krönika: Vem kan man lita på?

Det sägs att sanningen alltid vinner i längden. I så fall borde det betyda att det som är sant alltid trumfar det som är falskt. Om så är fallet varför diskuterar vi fake news och alternativa fakta mer än någonsin?

I mitten av april berättade Facebook att man tagit bort ungefär 30 000 falska profiler som spridit falska nyheter och desinformation i samband med det franska presidentvalet.

Månaden efter gjorde man samma sak i Storbritannien inför landets parlamentsval. Nästa år går Sverige till val och det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda här.

Metros Viralgranskaren berättade i september om hur otaliga svenska konton gör samma sak. I olika Facebookgrupper som ”Stå upp för Sverige” och ”Stoppa maktmissbruket” sprids påståenden som vid en granskning har visat sig vara falska.

Varje vecka får jag vänskapsförfrågningar från Facebookanvändare som vid en snabb googling visar sig vara falska. I flera av fallen ser personen på profilbilden ut att finns på riktigt, vid en till googling visar det sig att bilden är snodd från en – i många fall – intet ont anande privatperson.

Valrörelsen 2018 kommer att skilja sig markant från tidigare valrörelser vi har varit med om. Det här är första gången som väljarna måste navigera genom en djungel av rykten, ”fejkade nyheter” och desinformation.

Det blir inte bättre av politiska aktörer anammat utvecklingen i världen och själva sprider desinformation, saltade siffror och alternativa fakta.

När jag var barn fick jag varje år ”Faktakalendern” i julklapp. Det var en av mina favoritböcker. I den kunde jag kolla upp fakta om precis vad som helst kändes det som. I pojkrummet i Slite står dem ännu uppradade på bokhyllan.

Ironiskt nog har det aldrig varit lättare att kontrollera fakta än vad det är idag.

På nätet finns officiell statistik över det mesta och myndigheter och företag har anställt hela avdelningar som finns till för att svara på frågor via telefon, chatt och mejl.

Men frågan är om vad som är sant faktiskt spelar någon roll när vi väljer vilka som ska leda landet de närmaste fyra åren. Frågan är om det gjorde någon skillnad när amerikanarna skulle välja. Den oberoende sajten Politifact granskade den dåvarande presidentkandidaten Donald Trumps påståenden under deras valrörelse. De kom fram till att 76 procent av dem var falska. Sedan dess har det fortsatt. Enligt tidningen Washington Post har Trump kommit med 1318 vilseledande eller falska påståenden under sina första 263 dagar vid makten. Det har handlat om allt från naturkatastrofers styrka till amerikanska fotbollsspelares protester vid nationalsången. Han är också bra på att avrunda uppåt. Enligt Trump stannar mellan 3000 och 5000 miljarder kronor av de amerikanska företagens vinster utomlands. Enligt amerikanska myndigheter ligger verkligen någonstans mellan 2300 och 2800 miljarder.

Finns det skäl att tro att vad som är sant eller falskt spelar större roll i Sverige än i USA?

Det återstår att se om sanningen vinner i längden.

Publicerades i Magasinet Horisont, november 2017.

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2017 Andreas Mattsson